Utvärdering av stödinsatser riktade till barn
Tillbaka till Anders Brobergs startsida
Bojen –utvärdering av gruppverksamhet riktad till barn som bevittnat våld mot mamma och deras mammor.
Det råder idag stor enighet om att barn i familjer där mamma misshandlas påverkas allvarligt i negativ riktning vad gäller hälsa och utveckling. Både individuella behandlingsmodeller och gruppbehandlingar har utvecklats och prövats på olika håll, internationellt och i Sverige. Behandling i grupp har beskrivits ha flera fördelar, bland annat då barnets skam och upplevelser av att vara ensam med sina upplevelser bryts och möjlighet även ges för barnet att träna ett mer positivt samspel med andra. Parallellt stöd till den misshandlade mamman framhålls ofta som nödvändigt för framgång i behandlingsprogrammen. Utvärderingar av behandlingsresultat är ännu sparsamt förekommande i internationell litteratur, och vad gäller de svenska behandlingsmodellernas effektivitet finns det ännu så länge inga publicerade resultat.
I Göteborg startades i Brottsofferjourens regi hösten 2004 verksamheten Bojen. Verksamheten erbjuder barn som bevittnat pappas våld mot mamma och deras mammor en pedagogisk gruppverksamhet. Utvärderingen av verksamheten påbörjades hösten 2005 och pågick t.o.m. våren 2008.
Ett syfte med utvärderingen är att studera hur barnen och mammorna upplever sin situation och hur de upplever att de påverkas av våldet i hemmet.
Ett annat är att, i en första öppen studie, pröva den modifierade gruppverksamhetens eventuella effekt på barnens och mammornas psykiska hälsa och allmänna upplevelse av kontroll över sin livssituation.
Avrapporteringen, som påbörjats, sker (1) i form av svenskspråkiga rapporter som utges av Stiftelsen Allmänna Barnhuset <http://www.barnhuset.com>, (2) i form av en planerad licientiatuppsats och doktorsavhandling i psykologi för leg. psykolog Anna Georgsson och (3) i artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter.
Utvärdering av stödinsatser riktade till barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj
Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete runt om i Norden när det gäller arbetet med barn som upplevt våld i familjen och deras mammor. Dessvärre har detta arbete hittills inte haft det forskningsstöd som vore önskvärt, för att på ett mera systematiskt sätt ge kunskap om vad som fungerar och vad som fungerar mindre bra när det gäller stödet till denna utsatta grupp. Man slås också av den totala bristen på systematisk dokumentation, åtminstone i publicerad form, när det gäller insatser inom olika ”ordinarie verksamheter” (Socialtjänst, Barn- och ungdoms¬psykiatri, Kvinnojourer, Familjerätten etc.) riktade till barn utsatta för den ena förälderns våld mot den andra föräldern. Det är också påfallande att det helt saknas longitudinella studier, där den långsiktiga effekten av att växa upp i hem där det förekommer familjevåld kan studeras, liksom effekten över tid av olika insatta åtgärder.
Regeringen har gett (Kvinnofridspropositionen hösten 2007) Socialstyrelsen en rad olika uppdrag för att minska våldet mot kvinnor och barn. Ett av dessa är inriktat på att utvärdera insatser för barn som upplevt våld mot mamma från pappan eller en annan man som mamman och barnet bott tillsammans med. Studien. innefattar både verksamheter som är speciellt inriktade på arbete (individuellt eller i grupp) med barn som upplevt våld i sin familj, och "ordinarie verksamheter" som kommer i kontakt med dessa barn och deras föräldrar. Studien syftar till att:
1.granska effekterna, d.v.s. om barnens och mammornas hälsa och välbefinnande ökar som ett resultat av insatserna
2.jämföra effekterna av specialverksamheterna med varandra med avseende på om olika typer av insatser är olika effektiva för olika barn
3.jämföra effekterna av specialverksamheterna med ordinarie verksamheter för att utvärdera skillnader samt se om det går att identifiera barn för vilka specialverksamheter kan vara särskilt viktiga
4.innehålla en analys av ramvillkoren, i betydelsen de våldsutövande männens relation till barnen och mammorna med avseende på vårdnad, boende och umgänge, vad gäller möjligheten för barnen att delta i och tillgodogöra sig behandlingen.
Utöver ovanstående kommer vi också att belysa barns och mammors upplevelse av vilken betydelse de våldsutövande männens förhållningssätt, till den skada de åsamkat barnet och mamman, har för möjligheten för barnen att delta i och tillgodogöra sig behandlingen. Sådan information är viktig i synnerhet mot bakgrund av den pågående diskussionen rörande om, och i så fall när och på vilket sätt, pappan/mannen ska involveras i behandlingen/stödet till mammor och barn. Vi kommer också att beskriva vilka ”kringresurser” i form av tillkommande stödjande verksamheter som de olika specialverksamheterna använder sig av, respektive upplever behovet av, för att den egna verksamheten ska kunna fungera optimalt
Datainsamlingen startade hösten 2008 och kommer att pågå t.o.m. våren 2011. Totalt räknar vi med att inkludera drygt 200 barn i åldern 3 - 13 år och deras mammor i projektet. Avrapporteringen sker i form av fyra planerade doktorsavhandlingar (varav två i psykologi, en i sociologi och en i socialt arbete), svenskspråkiga rapporter och artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter). Den första avrapporteringen sändes till Regeringen senhösten 2010. www.gu.se/digitalAssets/1325/1325174_st--d-till-barn-som-upplevet-v--ld-mot-mamma.pdf
CLARA utvärdering av en psykologisk behandling av ungdomar med svär tandvårdsrädsla (tillsammans med bl. a. Fil.Dr., leg psykolog Ulla Wide Boman, och övertandläkare Agneta Robertsson).
En del barn och ungdomar undviker att gå till tandläkaren, eller klarar inte att fullfölja en påbörjad behandling . Några är rädda för smärta, instrument eller den sjukhuslika miljön. Andra har dåliga erfarenheter, t. ex. att det gjort väldigt ont, eller att personalen drivit på behandlingen så att man själv inte haft kontroll. En del har andra svårigheter, med att sitta still, följa instruktioner eller att säga ifrån i en jobbig situation. Inom Specialisttandvården erbjuds anpassad tandvård med inskolning, lugnande medicin och narkos, men problemen finns ofta kvar ändå, och många har svårt att klara tandvård även på detta sätt. Vid Specialistkliniken för Pedodonti i Göteborg har man utvecklat en ny behandlingsmetod för ungdomar med tandvårdsproblem av psykologisk natur. Behandlingen är baserad på den framgångsrika behandling av tandvårdsrädsla hos vuxna som utvecklats i Göteborg. Behandlingen är individuell, ges av psykolog verksam på tandkliniken och integreras med träning hos tandläkare. Viktiga inslag i behandlingen är psykoedukation (att lära sig om rädsla och sina reaktioner), exponering (gradvis och under trygga former närma sig det man är rädd för), avslappning (medvetenhet och kontroll över egna reaktioner), modellinlärning (hur behandlaren agerar i situationen), kognitiv omstrukturering (ompröva tankar och föreställningar) och självhävdelseträning (uttrycka känslor och behov). Genom ett anslag från FAS genomförs en utvärdering av behandlingsmetoden. Tjugofem ungdomar mellan13 och 19 år som får psykologbehandling jämförs med lika många som får behandling enbart hos tandläkare. Inklusion av nya patienter pågår till och med december 2009, och patienterna undersöks (1) före behandlingsstart, (2) efter genomgången behandling vid specialistkliniken och (3) i samband med ett återbesök vid sin ordinarie folktandvårsklinik
De otroliga åren Barn som tidigt uppvisar mer än normalt trots och aggressivitet löper stor risk att senare utveckla allvarlig aggressivitet, asocialitet och missbruk. Strukturerad föräldraträning är den mest effektiva metoden för behandling av yngre barn med utagerande beteenden. "The incredible years" (de otroliga åren) är en manualbaserad föräldraträningsmetod som utvecklats av Carolyn Webster-Stratton. Metoden har i internationella studier visat sig ha god effekt.
I projektet prövas "De otroliga åren" med föräldrar till totalt 48 barn med beteendestörningar i åldern 3 till 10 år. Syftet är att få erfarenheter av metodens tillämpbarhet i svensk kultur och dess effekt på utagerande beteendeproblem hos barn i förskole- och skolåldern. I studien jämförs barn till föräldrar som lottats till föräldragrupp respektive fått stå på väntelista för att delta. Behandlingen består av 12 gruppträffar med föräldrarna till 6 barn fördelade över en termin. Studien omfattar 8 grupper (4 med föräldrar till yngre och 4 till äldre barn). Uppgifter om barnets beteendeproblem i hemmet och i förskolan/skolan samt andra relevanta data samlas in före föräldrarnas deltagande, efter deltagandet samt 12 mån efter avslutad insats. De som har stått på väntelistan får påbörja föräldragruppsverksamhet efter sex månader. Utöver mätning av metodens allmänna effektivitet undersöks olika faktorer hos barnet och i familjen som kan ha betydelse för om föräldrarna och barnet har avsedd nytta av föräldrautvecklings-gruppen. Datainsamlingen avslutas hösten 2009 och avrappportering har påbörjats.
Adult Attachment Interview (AAI) institute (with Assoc. Professor Tord Ivarsson).
The Adult Attachment Interview (AAI) developed by Mary Main and co-workers at the University of California at Berkeley, investigates an individual’s current mental representations of attachment related experiences from childhood. The interview aims at getting the interviewee to access his attachment related memories and to present these experiences in two contrasting forms: (a) as generalised (semantic) memories, and (b) as specific biographical (episodic) memories. The interview is transcribed verbatim and analysed as a whole. The AAI has been the focus of great attention during the last decades and studies have been published in clinical as well as developmental and social psychology. If coded according to the manual, the interview has been shown to be both reliable and valid.
To be able to use the AAI in one’s research, it is necessary to be thoroughly familiar with the coding system. During a two-week institute we teach the principles behind AAI-coding, and the Institute also gives You the opportunity to practice coding in accordance with the manual developed by Mary Main and co-workers (Main, Goldwyn and Hesse 2003). The institute is a preparation for the AAI reliability test offered by Drs. Mary Main and Erik Hesse at the University of California at Berkeley, and is given in collaboration with them.
Participants will also be given the opportunity to present and discuss their own research during the course.
We give AAI institues once a year, normally in Göteborg but occassionally in other parts of Europe. The commong language during an AAI institute is English and all transcripts are in English as well
For more information contact Anders.Broberg@psy.gu.se or Tord.Ivarsson@r-bup.no
Fler publikationer
Schölmerich, A., Broberg,A.G., & Lamb, M.E. (2000). Inhibition and shyness in the first year of life. In Crozier, W. Ray (Ed). Shyness: Development, consolidation and change. (pp. 47-63). New York, NY: Routledge Falmer.
Broberg, A. (2000). A review of interventions in the parent-child relationship informed by attachment theory. Acta Paediatrica, 89, supplement 434, 37-42.
Broberg, A.G., Hjalmers, I. & Nevonen, L. (2001).Eating disorders, attachment and interpersonal difficulties: A comparison between 18 to 24-year-old patients and normal controls. European Eating Disorders Review, 9, 381-396.
Broberg, A.G. (2001). Can attachment theory and attachment research methodologies, help children and adolescents in mental health institutions? Attachment and Human Development, 3, 330-338.
Arnrup, K., Broberg, A.G. & Berggren, U. & Bodin L. (2002). Lack of cooperation in child dentistry – the role of child personality characteristics. Pediatric Dentistry, 24, 119-128.
Ivarsson, T., Gillberg, C., Arvidsson, T, & Broberg, A.G. (2002). The Youth Self Report (YSR) and the Depression Self Rating Scale (DSRS) as measures of depression and suicidality among adolescents. European Child & Adolescent Psychiatry, 11, 31-37.
Lamb, M., Chuang, S. S., Wessels, H., Broberg, A.G. & Hwang, C-P. (2002). Emergence and construct validation of the big five factors in early childhood: A longitudinal analysis of their ontogeny in Sweden. Child Development, 73, 1517-1524.
Nevonen, L., & Broberg, A.G. (2003). A new measure for the assessment of eating disorders: Reliability and validity studies of the Rating of Anorexia and Bulimia (RAB) interview. Scandinavian Journal of Psychology, 44, 303-310.
Almqvist, K., & Broberg, A.G. (2003). Young children traumatized by organized violence together with their mothers – The critical effects of damaged internal representations. Attachment & Human Development, 5, 367-380.
Ekeroth, K., Engström, I., Hägglöf, B. & Broberg, A.G. (2003). Self-reported competencies and problems among Swedish girls with eating disorders and a control sample, using the Youth Self-Report. Eating and Weight Disorders, 8, 274-281.
Broberg, A. G., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi -- utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundén, K., & Broberg, A.G. (2003). Vilka tecken på omsorgssvikt har BVC-sjukjsköterskor och barnomsorgspersonal observerat hos barn? Röda Rapportserien 2003, Nr. 1, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet
Ekeroth, K., Broberg, A.G. & Nevonen, L. (2004). Eating disorders and general psychopathology: A comparison between young adult patients with eating disorders and normal controls with and without self-reported eating problems. European Eating Disorders Review, 12, 208-216
Almqvist, K., & Broberg, A.G..(2004). Barn som bevittnat våld mot mamma – en studie av kvinnor och barn som vistats på Kvinnojourer i Göteborg. Rapport Göteborgs Stad Lundby Stadsdelsförvaltning
Arnrup, K., Berggren, U. Broberg, A.G. & Bodin L. (2004). A short-term follow-up of treatment outcome in groups of uncooperative child dental patients. European Journal of Pediatric Dentistry, 5, 216-224.
Broberg, A.G. (2004). Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga i ljuset av anknytningsteori. Att knyta an, en livsviktig uppgift Om små barns anknytning och samspel (ss. 23-44). Stockholm: Allmänna Barnhuset 2004:2.
Reichenberg, K. & Broberg, A.G. (2005). Children with asthma --Few adjustment problems are related to high perceived parental capacity and family cohesion. Nordic Journal of Psychiatry, 59, 13-18.
Nevonen, L., & Broberg, A.G. (2005). A comparison of sequenced individual and group psychotherapy for EDNOS patients: A randomized control trial. European Eating Disorders Review, 13, 29-37.
Ivarsson, T, Broberg, A.G, Arvidsson, T. & Gillberg, C. (2005). Peer cruelty in adolescence: Psychiatric symptoms in victims and bullies as measured by the Youth Self-Report (YSR) and the Depression Self Rating Scale (DSRS). Nordic Journal of Psychiatry, 59, (5), 365 - 373.
Broberg, A.G., Dyregrov, A. & Lilled, L,. (2005). The Göteborg discoteque fire: Posttraumatic stress, and school adjustment as reported by the primary victims 1 1/2 years later. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 46, 12, 1279–1286
Nevonen, L., & Broberg, A.G. (2006). A comparison of sequenced individual and group psychotherapy for bulimia nervosa: A randomized control trial. International Journal of Eating Disorders, 39, 117-127.
Broberg, A.G., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori – Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur.
Axberg, U., Hansson, K., & Broberg, A.G. (2007). Parent training groups in Sweden, using the Incredible Years Serie’s Basic module – an open trial. Nordic Journal of Psychiatry, 61(2), 143-151
Georgsson, A., Almqvist, K. & Broberg, A. (2007). Vad tycker barn som bevittnat våld i hemmet och deras mammor om att delta i en pedagogisk gruppverksamhet? Aetolia, Skriftserie från verksamhetsområde barn- och ungdomspsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Vol. nr. 9, Nr. 2
Klingberg, G. & Broberg, A.G. (2007). Dental fear/anxiety and dental behaviour management problems in children and adolescents – a review of prevalence and concomitant psychological factors. International Journal of Paediatric Dentistry, 17(6) 391-406
Onsjö, M. & Broberg, A.G. (2007). Hur arbetar man inom BUP med barn som bevittnat våld mot mamma? Gruppintervjuer med personal på en barnpsykiatrisk mottagning. Aetolia, Skriftserie från verksamhetsområde barn- och ungdomspsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Vol. nr. 9, Nr. 3
Broberg, A.G., Risholm Mothander, P., Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken – tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur.
Axberg, U. & Broberg, A.G. (2008). ”De otroliga åren” – utvärdering av föräldrautvecklings-grupper enligt Webster-Stratton-metoden. Aetolia, Skriftserie från verksamhets¬område barn- och ungdomspsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Vol. nr. 10, Nr. 1
Lundgren, J., Hillman, S. & Broberg, A.G. (2009). Att lämna en destruktiv relation; Mammor som utsatts för våld av sin före detta partner berättar om sin situation och hur de tagit sig ur den. Allmänna Barnhusets Skriftserie, 2009:1
Ray, J., Wide Boman, U., Bodin, L., Berggren, U., Lichtenstein, P. & Broberg, A.G. (in press). Heritability of dental fear. Journal of Dental Research
Hedtjärn, G. Hultman, O. & Broberg, A. (in press). Att fråga mammor till barn som är aktuella på BUP om de varit utsatta för våld av sin partner. Läkartidningen.